Platsen var under bordet.

Så kom mor min hem från BB med sin lille pojke som var jag.  Jag fick namnet Bengt.
Med ursprung Benedictus. ( Den välsignade! )  Men även Anders efter min far och Alfred efter min farfar. Efternamnet var Andersson. Således Bengt med 3 A för dem som kan min mailadress!)
 Jag mådde gott vid min mors barm där jag fick god mat från hennes mogna bröst. För övrigt trivdes jag utmärkt av den omsorg och kärlek som gavs lilla hjälplösa jag.
Under detta omhändertagande så förflöt tiden framåt och jag växte ju för var dag. En dag kunde jag också sitta upp i hagen.
Min far hade byggt en trattgrammofon som en fin möbel med ett verk som kunde  spela hela fyra skivor innan man måste veva upp den. När det så spelades på den satt jag och hoppade och dansade i takt med musiken på min lilla stjärt. 

Dag efter dag gick med familjelycka tills min nionde levnadsmånad. Då släppte jag taget om stolen jag höll i och med stapplande steg vinglade bort flera meter till min mor.  Detta till munterhet och glädje, men också från den stunden hade mycket bekymmer påbörjats för mina föräldrar.
Lägenheten var helt omodärn. Den enda modärnitet som fans var rinnande, men kallt vatten.
Det eldades i köket i spis. I ett rum fans en kakelugn i två andra kokskaminer.
På gården fans de där hjärthusen som man förfrös rumpan på om vintrarna och man fick gnugga  tidningspapper för att kunna torka sig efter  gjort behov.
I ena rummet fanns ett stort bord vilket det samlade en massa gubbar runt. Medan mor bjöd på nykokt kaffe av eget rostade böner som kommit från min moster i Amerika . Tillika hemmabakat bröd.
Under det bordet satt jag alltid när gubbar var samlades och lyssnade till deras prat. Vad de sa begrep jag inget alls av. Jag hade ju inte lärt mig många ord vid den tiden. Men ändå det lyssnandet har nog präglat mig i mitt tänkande längre fram i livet och som vuxen enligt vad man fått lära sig inom psykologin.
Pratet som gubbarna höll på med var politik.  Något min far ärvt efter min farfar.
Min farfar, verksam runt Trelleborg, hade varit en ungsocialist. Föregångare till facken, kommunister och socialdemokrater som sprängdes i dessa fraktioner. Det finns bland annat en bok som handlar om min farfar. Den ska finnas på arbetararkivet.
 Där berättas om hur han blivit jagad med pistol när han försökt organisera de livegna lantarbetarna. Det var drängarna själva som jagade iväg honom som bonden fått dem att göra. Något som inte precis ändrats den dag som i dag är. Men då på annat sätt där de som är de rika ägarna som bestämmer och får sina underlydande till!
Det som nu behandlades av gubbarna runt bordet var hur och med vilka medel nationalsocialisterna skulle bekämpas. Skåne och speciellt Helsingborg var högborgar
för nassarna. Där majoriteten av lärarna och poliserna sympatiserade med. Där Hitler och Tyskland var förebilder för dem. 

Ja så började mitt livs första stapplande tid efter hemkomsten från BB!

Fortsättning: Det blåser.

Här börjar min livshistoria av ett "Brokigt liv."

Redan vid min födelse började mitt liv med trubbel att jag skulle  inte vara jag,jag skulle vara någon annan och flicka!
Fastän min mor hade önskat sig ett litet flickebarn vid denna förlossning så protesterade hon villt när flickebarnet lades i hennes famn! Detta hände en februarinatt. 

Det vaar en natt då den där Adolf i tysklan blev en stor och aktad herra gillad av många Svenkar och därefter ställde till ett andra världskrig!

 Denna natt hade det föds flera flickebarn på BB i Helsingborg men bara ett enda gossebarn. När det var dags för mammorna att ge sitt barn mjölk, lades ett flickebarn i vid min moders bröst. Men mor min vägrade at ta det till sig! Trotts min mors önskan att det skulle vara en flicka hon avlat godtog hon inte någon av den nattens födda flickebarn.

 Hon ville promp ha det lilla gossebarnet.

Detta  var ju helt naturligt för hon viste ju att det var ett gossebarn hon hade sett naveln klippas av på och lagts vid hennes barm efter gossebarnet föds!
Så det lilla gossebarnet som var jag kom så till min mors välfyllda  bröst med den goda mjölk som jag måste ha sugit i mig med välbehag.
Nog har jag haft mycket tur i mitt brokiga liv, men här kan man verkligen tala om tur!
Tur att det bara blev fött en enda pojke bland alla flickorna. Hade min mor nu enligt sin önskan framfött en ett flickebarn så hade jag med all säkerhet varit en bortbyting !
Det hände faktiskt då och då på den tiden att spädbarnen kunde bli förväxlade och mamman kom hem med någon annans barn.

Det sägs att en far kan aldrig vara 100 procentig på att han är far till sitt barn utan det är bara en mamma som kan vara det. Men det  stämmer inte!
En mor är inte alltid mor till sitt barn som historien här ger belägg för.
Hade det nu inte varit det lilla gossebarnet min mor tog med sig hem från BB, så skulle allt jag berättar inte ha hänt! Mina berättelser här skulle då vara helt annorlunda! Kan ni tänka er hur tur eller otur och öde kan te sig för en människas framtid och händelser?
Min mor hade åtta år tidigare fött ett annat gossebarn som då blev min äldre broder. Mitt enda syskon. Jag skulle även  haft en fyra år äldre syster, men hon föddes inte till denna världen. Det blev den gången ett missfall!
Det där med att mor önskade sig en flicka och aldrig fick det är nog orsaken till att mycket i mitt liv blev som det blev!

Fortsättning följer! Hemkommen från BB.