Direktlänk till inlägg 28 juni 2007
Stulen barndom!
Har kopierat en berättelse i ”Metro” som jag ville min smedjebesökare skulle få ta del av.
Men jag får inte in den i bloggen. Ska här försöka göra lite utdrag ur den.
Det rör sig om en 55-årig man som när han var åtta år placerades på barnhem och foster hem.
Enda orsaken till detta var att hans föräldrar var fattiga! Hans andra två syskon placerades på samma sett. Men dem gick de inte så bra för. De dog av knarkmissbruk.
Det berättas om hur han utnyttjades sexuellt och som slavarbete.
När han var 13 år skickades han långt bort till ett fosterhem.
Fostermamman ville inte han skulle gå i skolan, utan behövdes som arbetskraft i skogen. Då erbjöd sig barnavårdsnämnden att skriva att han var psykiskt sjuk. Viket de också gjorde! Nu stämmer han staten för en stulen barndom.
Det ska bli intressant att veta hur det går. Hoppas man får veta det. Det är hans möjlighet att få upprättelse för sitt lidande säger han. Det han saknar mest är att han inte fick gå i skola!
Detta är ju inte lika bra som berättelsen men jag ville ändå smida detta i min smedja!
Hoppas det givit lite tankar hos mina besökare och hjälpt honom att få det mer känt, som han givetvis vill!
Så kom vi till slutet av denna levnadshistoria... Natten till den 24 maj lämnade min far Bengt Andersson oss efter 3 veckors intensiv-vård. Stilla och lugnt utan ångest eller smärtor i sömnen precis som han önskade. Det är med stor so...